måndag 31 augusti 2009

Jodå så att...


Fick jag inte svininfluensan på köpet denna dag så kanske jag klarar mig helskinnad undan ändå!

För en lantis som jag var dagens folkhopar - då mest bestående av osnutna som inte lärt sig hosta i armvecket - i varje högskolevrå en riktig pärs när det gäller att behöva tänka på att sprita händerna stup i kvarten... man blir ju dåsig av bara spritångorna, och jag kan nästan sätta en hundring på att hade jag fått blåsa på vägen hem i bilen, hade jag nog suttit häktad vid det här laget. Eller legat i fyllecell.
Det är ju tur i oturen att jag är vuxen nog att hålla mig ifrån nollningarna där det nog snarare dricks ur handspritspumparna som alla nu verkar bära runt i handväskorna?!

Nåja. En dag av korvstoppning. Förvirring. Otrygghet. Utanförskap. Misstro. Inspiration. Motivation. Framtidstro. Tveksamhet. Oro.

Men mest - en enorm känslan av att se allt falla på plats framför mina ögon!

Nu ska jag ta en Treo och en kopp te medan jag plöjer lite Jersild och Melin lagom till läggdax.

Kram =)

...och vet ni, ungarna var fortfarande vid liv när jag hämtade dem vid 16.30...

Första dagen i resten av mitt liv...


.. och jag är så nervig att jag känner mig illamående.

Vad har jag gett mig in på?

Egentligen är jag ju såå himla taggad inför att varje dag få möjligheten att göra det jag älskar mest - jobba kreativt och med problemlösning. Dessutom kanske lyckas att erhålla en examen i slutänden... Äntligen kanske få en bekräftelse på att jag är bra på det jag gör. Slippa irra runt. Få stå med fötterna på stadigt underlag. Våga säga: det här kan jag!

Underbart.

Men gud så nervöst.

Känns som om jag ska med rymdfärjan till planet u3 med Fuglesang o grabbarna... utan rymddräkt... med min påkomna klaustrofobi i en trång kapsel utan fönster...
Jomenvisst, tjena. Avbryt hela expeditionen och åk hem istället.

Nej, jag får lov att ta mig i kragen och kasta mig in i det okända (det är ju ändå något jag brinner för), våga tro att barnen inte dör på dagis och i skolan - det blir ju korta dagar ibland också, våga tro att inte allt ska rasa samman framför mina ögon bara för att jag tar tag i mitt liv.
Vågar förändra...

Men nog blir det stor skillnad från att ha varit hemma med barn i stort sett fem år, livet har kretsat enbart kring deras verksamheter och hemmets göromål.
Nu är det plötsligt jag som får stå i fokus.
Har ju nästan glömt vem jag var en gång.
Nu ska hon rotas fram ur skrymslena - den där positiva, energiskt idérika och kreativt lagda norrländskan med en skalle full av projekt som ständigt hotar att svämma över....

Nu jävlar.

Men först måste jag gå och kräkas innan jag åker till uppropet...

Puss till er. =)

lördag 29 augusti 2009

Back in business!

Jag är en rik lantis! Helt klart. Se så mina skatter blänker. =) Underbara älskade,

Attans, nu känner jag mig verkligen utvilad, kraftsamlad och on the go again!

Eller hur var det nu igen... inskolning under två veckors tid av vårt yngsta lilla hjärtegryn, sexårsstart o fritidsverksamhet för vår stora skatt, samt återvänjning för en obstinat och sprallig treochetthalvtåring, kursschemakrockar, biblioteksreservationslistor på högskolan, planering inför företagsutveckling, mässor, parkeringstillstånd, genomgång av vinteroveraller och övriga klädlager som ligger i drivor, födelsedagskalasande i en förskoleklass med 33 glada barnungar redo för ett år av balunser, svininfluensavaccinationer, föräldramöten, bvcbesök, inte missa halvapriset-rean på stan, kyrkovalet, mormors besök med tillhörande storstädning av huset, minikörer, gympapåsar, kafeteriatider, tentor.... och sist - men absolut inte minst: matinköp och därtill löpande och varierade middagsmenyer för en småbarnsfamilj på fem pers o en liten hund. Vad ska vi äta idag då... inte verkar man slippa den frågan förrän man går i graven...
Jodå, annars är allt helt under kontroll. Jag ligger på topp och steget före. Huvet upp o bena ner.
Tror jag ska börja med lite avslappnande yoga o anamma begreppet mindfullness till fullo innan julplaneringen drar igång... Eller skriva in mig på klinik...

Ni då?
Puss o kram från mig =)

Minns ni skåpet jag grundade på i juni? Inte? Titta HÄR. Det var strax innan mitt orangeri förvandlades till snickeri- och målarverkstad för att det kom en ljuvlig liten Lavendeldröm emellan.

Nu är det vitt, vackert och har fått ett nytt liv. De arbetade beslagen har äntligen fått komma till sin rätt. Tänk att den vita färgen får vissa format att se mindre ut...

En bok med en framträdande plats i mitt hem i förvandling... Ingela och Petras bibel Romantiska hem & Inspiration i vitt. Vilken källa av idéer att ösa ur. Titta in hos Ingela HÄR.

Drabbad av enorm och oemotståndlig kärlek till den lantliga romantiken som jag är, med rustikt franska inslag. kan jag ju inte annat än falla pladask på näsan för dessa perfekta tunikor i lenaste bomull och med smockad byst från Kappahls höstkollektion... Passar en blivande Rumslig gestaltningsstuderande som handen i handsken. Får ju inte tumma på min image... Måste ju visa dem hur slipstenen ska dras, och var det vita skåpet ska stå... ;)