lördag 2 maj 2009

Belöningens sötma...


Har jag visat mitt olivträd - nej, trodde väl inte det.

Det är min belöning för väl utfört högskoleprov. Min dagslånga sittning på skolbänken resulterade i hela 1,4 poäng. Jag är mer än nöjd, och har nu en god chans att kunna ta mig in på högskolan. Jag insåg själv då jag höll resultatet i min hand - på väg från postlådan - att än finns det en och annan slipad kniv i lådan, hissen går åtminstone halvvägs upp och lamporna lyser faktiskt i så gott som alla fönster... =)
Hoppas, hoppas nu att även arbetsproverna går hem hos bedömarna...

Lavendeln sprider sin lugnande doft.

Jag belönade alltså mig själv med ett fredens träd. Ett stort vackert olivträd vars fula plastkruka jag klädde in i juteväv som bands ihop med ett grovt snöre. Bredvid, i skuggan, står min ängel med fågelbadet och min stora franska liljeskulptur.

Han är väldigt rar den lille rackaren där han står med lite generad blick.

Några vippiga fjärilslavendlar fick också följa med hem som sällsamt sällskap.

Lite funderar jag ju på hur det hade kunnat gå om jag bara kunde räkna ut en ekvation och ställa upp en trappa också... Lite bara...

Jag känner mig klok och stolt över min gamla hjärna.

Tänk ändå.

Törs man hoppas.

3 kommentarer:

  1. Tack snälla du för en sån gullig och rar kommentar hos mig, jag blir såå glad.
    Vad kul att du börjar att närma dig ditt mål i livet och mycket av det man tänkt kan ju faktiskt bli så, det är bra att ha sådana målbilder det driver en framåt.
    Ditt olivträd är så fint och det kommer du att njuta av lääänge,
    jag har nyss tagit ut mitt övervintrade olivträd och till att börja med hade det inte ett enda blad men nu har det kommit massor.
    Ja nu är det många som väntar på boken och vi jobbar med det sista.
    Kram på dig/Ingela.

    SvaraRadera
  2. Vad duktig du är då! =)
    Ja det har du rätt i, jag kommer nog se tillbaka och se hur det har påverkat mig och hur jag förändrats från dag till dag.
    Inte i saknaden nej, utan på det sätt jag lever vidare som du skriver. Skrivandet är bra på så sätt att det är som en ventil liksom. Kram och tack, ja jag försöker kämpa på och det är delvis vändliga människor som du som gör att jag orkar =) Kram

    SvaraRadera
  3. Så klart du kan hoppas och jag håller alla tummarna jag har :0))
    Vad dukig du är, skulle nog inte få mer än några fjuttiga små små poäng om jag gjorde högkoleprovet........
    Jag har oxå inhandlat olivträd, så nu väntar vi med spänning !

    Kramar

    SvaraRadera