Fynddag i sommarvärme

En fullkomlig dag. Dessutom miljövänlig, fan tro´t.
Recycle is my kind of fun.
Äntligen kom jag mig i väg på Lindenloppan som den så vackert heter.

En stor loppis som äger rum ett par gånger per år. Ett Mekka för de återvinningsfrälsta.

Här i Eskilstuna har vi annrs bra med välsorterade loppisar - en del enorma med i stort sett bara barnkläder och leksaker med ett gediget utbud och en vida spridd kvalitet mellan borden - Parken Zoo är då platsen för skådespelet, höst och vår. Lindenloppan har ett mera allmänt utbud och nu tog jag mig äntligen tid att sälla mig till den stora skaran besökare. Jag var relativt tidigt ute tyckte jag då klockan bara var strax efter 10.30, men loppisen börjar vid 10 och då har kommersen redan varit igång ett par timmar. Ni vet, uvarna - de världsvana samlarna och vidaresäljarna - hänger ju på låset redan vid sjubläcket för att hinna plocka russinen ur kakan ...

En svensk-fransk ordbok, skolupplaga tryckt 1912, aldrig öppnad, en riktig ordskatt, 30:-

Dagens klipp av alla klipp, en gammal kista med metall- och trädetaljer, lås och innertyg, 50 - JA ni läste rätt, 50 riksdaler. Jag prutade inte ett öre då jag redan kände mig som en diligensrånare där jag stod i mina Tizzlatofflor och frustade av lycka över mitt kap.

Känslan var som att kliva in i en godisbutik. Jag fick fynda redan vid det andra bordet. Jag siktade dagen till ära in mig enbart på saker som förgyller hemmet, och kanske då främst mitt framtida orangeri.

Eskilstuna är vida känt för sina beundrade vardagsföremål. Jag fick sex fruktknivar med tonat vita skaft i originalkartong, 40 raka spänn. Bakom skymtar ett annat uppskattat föremål: en gammal glasbricka med inlägg och målad dekor, prutade till 40 riksdaler.

Kan man annat än älska dessa äldre damers välstrukna och prydliga bord som dignar av gamla spetsar, manglade dukar, broderade tavlor och tjusigt pressglas. Mycket skräp måste ju också ögnas - man kan ju inte låta något gå obemärkt förbi då det kan resultera i att man missar guldkornen.

Samma dam med finfina saker fick även stoppa dessa föremål i påsen min: kristallskål och spetsdukar. En tjuga för skålen av gammalt snitt. Två ljuvliga spetsdukar - broderade och stora för 30:-/st.

Ett av dagens största klipp: en gammal tjusig och fungerande hushållsvåg tillverkad här i Eskilstuna på tiden när det begav sig, 60 riksdaler... Jag blev nästan tårögd av prakten - nostalgi på högvarv.

Medan sommarvärmen utanför den proppfyllda isladan tangerade tjugostrecket fyllde jag påse efter påse med sköna ting. När jag hade båda händerna fulla av gods kände jag mig färdig och möttes upp av ivrig familj. Tänk, då hade jag fått botanisera själv i över två timmar. Lite tid för en del - lagom och tillräckligt tidsåtgång för en hökögd och snabbscannande supershopper som jag själv tycker mig vara (ibland i allafall). Men tänk ändå så mycket vackert man kan få för inte ens trehunda spänn ... Och då är det dessutom något som någon annan trött själ har ratat i sin svagaste stund.

Resten av dagen spenderade vi här hemma i solen, vid grillen och vid ostkroksskålen.

Största My little Ponyhästarna fann jag på ett överbelamrat bord i sista stund, då mina påsar redan var överfulla. Men vem kan säga nej till dessa skönheter - för en femma styck? Inte jag. Och inte mina döttrar.

Nu sover barnen - brunbrända efter en strålande dag och glada över sina finfina loppisgåvor i form av tjusiga hästar med glittriga manar i regnbågens alla färger. Och med tänderna fulla av snaskrester efter en lördag sannerligen värd namnet...

Nu ska jag dra mig tillbaka till det blivande orangeriet med ett glas rött för att njuta av dagens sista suck.