Idag gick hela vårt dagis ut till Mulleskogen. Iklädda reflexvästar och allsköns tillbehör för en förmiddag i snön (vi har fått en hel driva under natten) kånkade grupp efter grupp iväg, på ett ungefär 100 st barn i åldrarna 1-5, i överfyllda vagnar eller hand i hand, avdelning efter avdelning, över skolgården förbi vår vackra kyrka och in i den alltid lika spännande Mulleskogen.
Engagerade vuxna har anordnat upplevelsestig med tomtar och annat sevärt. Jag bad mina barn hälsa tomten att mamsen minsann också önskar sig något trevligt till jul. Till exempel en annan attityd från makthavare som fått ett förtroende i gåva.
Man kan inte annat än beundra dessa slitna men ändå hjärtliga pedagoger som med samma glada min tar sig an våra barn varje dag i sol som regn. Det kan kännas nog betungande för mig att varje morgon få på tre stycken alla vinterkläder och hinna ut innan någon har börjat klä av sig igen. Betänk då scenariot med tjugo barn, varav 16 st under 2,5 år fördelat på tre vuxna (mellandotterns avdelning). Jag förstår förbudet mot fingervantar utan att behöva få det förklarat mer än en gång...
Här i kommunen avgick det en direktör nyligen, efter 13 år i tjänst med 66 tusen/månad i lön. Eftersom han frivilligt sa upp sig så utgick inget avgångsvederlag enligt det skrivna avtalet. Men hans snälla kollegor i styrelsen ändrade snabbt detta till att ändå betala ut två årslöner, 1,6 mille, med argumentet att han hade haft en utsatt position och skulle gå från att ha ett arbete till att inte ha något alls.... I REST MY CASE.... och tar mig för pannan.
Han kunde ju få agera praktikant på förskolan och ta del av pedagogernas arbete. Som varje dag sliter och kämpar med att försöka (med minimala medel och noll anslag, inga föregående dagslånga sittningar med kaffe och vetekrans eller studiebesök i Spanien för att få nya infallsvinklar, samt en lön man bara kan skämmas inför) ge våra barn en vettig dag fylld av upplevelser och aktiviteter som ska stimulera och utveckla våra käraste ägodelar till samhällsmedborgare av vikt.... Som sedan som vuxna bara ska tvingas sitta och läsa om alla dessa stackars jävla gubbar (och tanter, gu´bevars) som inte har en aning om vad ett krävande arbete innebär! De sitter där i sin skyddade verkstad och klappar varandra på axeln, sitter i möten hela dagarna och hjälps åt med att till synes finfördela våra surt förvärvade skattekronor, som trots månader av utredningar och år av dråpliga och nerslående resultat ändå bara går till rondeller, nerläggningar och egna löner, aldrig till skola och omsorg, utbildning eller vård. Vägrar sedan ta ansvar inför väljarna när vi ifrågasätter och sedan bara gnäller vidare när journalister kräver svar. Gör som alla andra då: BYT JOBB, och gå 46 arbetsdagar utan akasseersättning som straff!!
Det är snart val igen.... Men det verkar ju aldrig heller ha någon större betydelse, här i vår kommun är de alla lika stora och verklighetsfrånvarande kålsupare, höger som vänster.
Ett stort problem i dessa tider är att skolresultaten blir sämre och sämre hos vår barn. Fler och fler underkänns i kärnämnen.
Jag kan tala om för dem varför barn inte har kunnat lära sig läsa efter 10 år i skolan, och inte uppnår behörighet. Kanske grupper och klasser på ca 35 barn, och inga OBS-klasser eller pengar till specialpedagoger för stöd och avlastning utan alla ungar samlade i en stor okontrollerbar och högljudd massa med en eller möjligen två lärare kan vara en förklaring till det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar