Tre barn, en feber och två mjölktänder, tack...

Idag ska jag ta 18 paket, inslagna i stramande plastpåsar, till Hemköp för att väga in och frankera. Jag har sålt lite gamla bebiskläder på Tradera och vill leverera snarast då jag fått betalt av köparna. Problemet är att alla barn är hemma. Bubblan (vår femåring) har haft 40 graders feber hela helgen och mellanbebis hostar och knöser... Lillmormor (den minsta) kliar och värker snart hela hon av de stora tjocka kindtänder som bryter fram i hennes rosiga och annars tandlösa mun. Nu ska vi allihopa packa in oss i Forrden och dra till stan. Blir en spännande resa som ändå borde gå bra ... om jag sätter alla tre barn i en och samma kundvagn. Jag passar väl på att handla lite då jag lix kommer iväg. Man blir ju lätt lite instängd här hemma då sambon jobbar långa dagar och jag gärna inte vill utsätta varken jag eller barnen för onödig åktur. Men ut måste vi nu, till stan alltså, annars får jag inte iväg mina små paket. Vår framfart brukar ju om inte annat roa en och annan pensionär...

Ibland känns det väldigt tydligt att vi inte har någon som kan assistera vid tillfälligt behov. Som nu när barnen är krassliga, vill jag ju inte sätta grannen på pass. Det har jag annars gjort när det varit halvakut och hon erbjudit sig. Mitt eget fel att det är så här. Dålig på att be om hjälp, brukar inte ens kräva det av sambon... går bara och gnäller lite entonigt och hoppas att han ska förstå...

Varför är man sådan, varför vågar jag inte erkänna att ibland funkar faktiskt inte logistiken - att den kör ihop sig så att säga.

Nåväl, vi klär på oss, packar in oss i bilen, tar med oss alla paketen och drar till Hemköp. Det kanske blir en sväng till Maxi innan hemfärd för att spana på födelsedagspresent till Mellanbebis - hon fyller tre på söndag. Lilla fina raringen.